Arbetsdagen gick också i en väldig fart och det kändes som om timmarna flög förbi. Snart var det dags att åter svänga ut på Nynäsvägen och bege sig hemåt igen. Väl hemma, hittade jag inte en endaste hund! Det var någon annan som varit snabbare hem än mig och som redan var ute och gick med dem. Men det tog inte så lång stund innan det dundrade in två utsvultna rottweilerpojkar här, som inte fått någon mat på flera timmar! Så när maten väl var uppäten, kunde de till och med hälsa på mig.
Lördagsmorgon och jag var uppe med tuppen, som vanligt. Gick en längre promenad med hundarna i den tysta och lugna morgonen. Det enda som rörde sig, var de blinkande lamporna på Nackamasterna i fjärran. Den senaste tiden har det ju blivit en hel del travande med hundarna här hemma bara, så lite senare under dagen åkte vi in till Djurgården för att få gå en promenad på ett annat ställe. Som vanligt är det jätte härligt att komma dit och det finns så mycket att nosa på för hundar.
Vi strosade runt vid Junibacken, Galärvarvet, vidare bort runt Vasamuséet och passerade då en av våra gamla isbrytare som ligger där.
På baksidan av Vasamuseet finns en smal träbrygga/bro som man kan gå över och det gjorde vi. Diezel han bryr sig inte så mycket om att det gungar och är ostadigt, han bara travar på. Men ok då, lite spretande tassar blev det väl i alla fall.
Induz var väl däremot inte helt övertygad om att det var ett säkert ställe att passera på. 
Men över kom vi och här sitter han med livet i behåll.
Hade just rundat museet när vi lyckades springa ihop med Ingela, som gick på samma bevakningskurs som Robban och Induz för ett antal år sedan. Givetvis blev det en del hundprat om både roliga och mindre roliga saker, innan vi ilade vidare åt varsitt håll. Men det var kul att ses igen!Efter att ha packat in hundarna i bilen, blev det lite varm choklad, smörgåsar och en onyttig hallonruta (som smakade väldigt bra), innan det var dags att vända hemåt igen. En riktigt trevlig dag blev det och nyttigt var det för hundarna att promenera ute på Djurgården igen. Och tänk så mycket utländska turister det är här nu, trodde inte att det var säsong för det. La märke till det eftersom nästan ingen av dem som gick förbi oss, med viss skepsis i blicken, pratade svenska. Och alla tittade de på hundarna. Ja, en del såg nästan livrädda ut när de möttes av två rottweilerhanar utanför Vasamuseet. Men jag hoppas att vi gav rasen lite bra reklam, eftersom båda hundarna snällt och lugnt stod bredvid oss och bara tittade lite förstrött på dem som gick förbi. Ja, givetvis blev de glada när någon ville hälsa på dem, tänker på Ingela då, men sedan stod de lugnt och väntade.
Men jobbigt var det och nyttigt är det för hundarna, att komma till andra ställen ibland. När vi kom hem, så åt hundarna sin lunch och sedan somnade båda två sött i sina sängar
Och när jag ser denna bild, så förstår jag varför Diezel snarkar så konstigt när han sover ibland, förstår inte hur han kan andas över huvudtaget.
I morse hade vi -6 grader här igen och det var ganska skönt. Ja, isen ute på trottoarer mm. hade fått lite frost på sig och var inte riktigt lika hal som igår morse när vi kom ut. Då hade det under natten kommit lite snö, som väldigt effektivt täckte all is och jag vet inte hur många gånger min lilla Induz halkade när vi var ute. Men idag gick det bättre.Tack för tipset om salvan till tassarna också Eva, ska se om jag kan få tag på den och prova i alla fall. Tycker annars att tassarna ser lite bättre ut nu när jag smort med Försvarets Hudsalva några nätter. Nej, nu är det dags att ge sig ut med hundarna igen och sedan fortsätta med all tvätt här hemma, låter väl kul!?
Ps. Har nu tillbringat ett antal timmar framför TV:n och tittat på Kunskapskanalen som har visat ett program från Hundutbildningsgruppen med en MASSA intressanta föreläsare. Etologer, Hunddressörer, Hundpsykologer, Biologer mfl. Ett JÄTTE intressant program! Ett tag satt jag här och funderade på om jag totalt hade missuppfattat vad en hund ÄR egentligen, mycket av det jag lärt mig kastades brutalt omkull. Ledarskap, rangordning, dominans, samarbete mm. Och jag kan väl säga att jag blev väldigt fundersam efter att ha hört den kände hundpsykologen prata. Men som tur var, så kom det en man efter honom (korningsdomare bland annat), som jag satt som ett "tänt ljus" och lyssnade på, SÅ himla rätt (enligt mig då) han hade i det han sa. Denna person hade verkligen många tänkvärda åsikter att komma med, speciellt när det gäller brukshundar, avel, uppfödare och hundägare mm. Oj så intressant! Ds.
På återseende!
