De lediga dagarna är snart slut

Tänk att fem lediga dagar kan gå SÅ himla fort! Men jag har försökt att fylla dem med en massa trevlig saker och det är väl då tiden rinner iväg. En del ”slappar tid” har det blivit också, som jag tillbringat djupt försjunken i den nya boken. Snöat har det gjort till och från, dock skulle det spricka upp och solen skulle visa sig i fredags sa prognoserna. Bra tänkte jag, för då skulle min syster Magdalena och hennes hund Daisy komma hit. Vi tänkte ge oss ut och ta lite kort på hundarna i snön och det är inte så lätt nu när ljuset är helt bedrövligt dåligt ute. Men, men, efter att vi varit ute och shoppat en del så åkte vi hem hit och åt lunch. Tittar ut genom fönstret och inser att det snöar ute, IGEN! Och det var inte måttligt!

Ok, tänkte vi, där rök fotograferingen. Men ca 30 minuter senare, såg det ut så här!

Vi ilade iväg ut i skogsparken, men eftersom solens strålar inte ens når ned till marken, så var det inte riktigt så ljust som det hade behövt vara tyckte min kamera. För att ta kort på svarta hundar mot vit snö när inte solen skiner, det är ganska svårt. Inte var det lätt för en liten Amris att ta sig fram genom den djupa snön heller, Daisy såg ut som en liten snökanon där hon skuttade runt. Och här under ser ni lite hur det gick, med både bilder och hund.


Inte alltid så bra kanske :-)


Till och med rottisar har svårt att ta sig fram i snön nu. Här är Diezel ute på en liten tur i snön.

Induz håller mest till på stigar och gångvägar och det är tur det. Hans små ben orkar inte riktigt skutta runt i den djupa snön. Såg på honom att det blev lite stelt i benen efter torsdagens snöstorm, som såg till så att vi fick någon dm ganska tung snö. Och som de inte var så speciellt snabba med att ploga bort, det var ju en ”röd” dag. Så den kvällen fick vi pulsa runt i drivor som på vissa ställen gick upp till mina knän. Men snön var ganska ok att äta, om man frågar Induz.

Igår hade de lovat snö och senare under dagen underkylt regn här. Insåg när jag slog upp ögonen på morgonen att det inte hade börjar snöa ännu. Såååå himla bra tänkte jag, och tog med mig hundarna ut på en längre promenad, bäst att passa på! Men som sagt, Diezel har ju blivit en väldigt pigg hund nu när han äter glukosaminet, men är det någonstans denna pigghet inte märks, så är det när vi är ute och går. För han MÅSTE stanna och nosa precis överallt! Det tar evigheter att gå på dessa promenader med honom, så vi var ute en riktigt lååång stund. Ja, Induz har också insett att det finns en del spännande dofter i omgivningen.

Mitt på dagen drog snön in över oss igen. Börjar nästan fundera på om hundarna känner av detta väder, för båda två gick efter lunchen in och la sig i sina sängar och sov. Eller det kanske berodde på morgonens promenad. Diezel han bäddade noga ned sig i sin säng och gömde nosen under filten, det ser nästan lite mysigt ut. Själv satte jag mig och läste i min bok, en riktigt avkopplande eftermiddag blev det.

Åt sedan en god middag, men fick stryk i frågesport, inte bra! När det var dags för kvällspromenaden, DÅ var det inte kul att komma ut! Det regnade och gångvägarna hade förbytts till isbanor. Fy, säger jag! Vi halkade runt en sväng och kom väl in igen med alla benen i behåll. Sedan måste det ha regnat nästan hela natten, för i morse när det åter var dags att bege sig ut, så kunde vi bitvis gå på bara asfalten. Det var ett tag sedan sist. Men visst, det var både blött och halt där emellan.

Idag har vi varit hem till Strängnäs en sväng och lika mycket snö var det där som här. Diezel han tänkte ta sig ut på Mälarens is…

…men gav upp det som tur var. Jag tror inte att isarna är så speciellt bra just nu.

Induz höll sig i alla fall på land.

Sol fick vi också på oss en del, vilket annars känns som en bristvara. På bilderna här under har den dock gömt sig bakom en del moln.

Och som sagt, nu har de lediga dagarna rasat iväg och det börjar närma sig vanlig vardag igen. Önskar er som tittar in här en riktigt trevlig vecka nu!