torsdag 9 september 2010

Slut på arbetsveckan

Här rullar dagarna på och denna vecka har vi haft ett riktigt fint väder. Satt ute och solade en stund igår eftermiddag efter jobbet och det var sååå skönt! Det kändes som en sensommardag som var väl värd att ta tillvara på. Så på kvällen bar det av ut i skärgården för en middag och vilken härlig kväll det blev! Sol och nästan helt vindstilla, totalt lugnt och sååå rogivande!


Hundarna var också med, givetvis, men denna gång blev det inget bad i havet till deras stora besvikelse. Till viss del beroende på att det nästan bara är klippor där vi var, och jag har ju fortfarande Induz lilla "dyk" från klippan i somras ganska färskt i minnet. Så utan flytvästar, inget badande!


Diezel jagade myggor i vanligt ordning och det fanns väl "några stycken" där ute på ön, så han hade mycket att göra.


Annars så har det hänt en del "skumma" saker här i Vendelsömalm, i alla fall i hundarnas ögon. Diezel har fått en helt annan syn på tillvaron efter den senaste veckan tror jag. Det började väl på en av kvällspromenaderna när Diezel helt lugnt var ute och spatserade utmed Albatrossvägen. I mörkret på andra sidan vägen dyker helt plötsligt en kvinna upp, med två stycken Irländska terriers i släptåg, en tik och en hane. De här två hundarna brukar bli helt galna när de ser oss och det borde nog denna människa vid det här laget vara ganska medveten om. Och samma visa blev det denna kväll!!!

Båda hundarna blev helt hysteriska och kastade sig först ut i sina koppel mot Diezel. Men när de inte kunde komma åt honom, så slängde de sig över varandra! Tanten stod som ett rundningsmärke i mitten och skrek ”sluta” för full hals, vilket hundarna struntade i totalt! Det var armar, ben, koppel och hundar i ett enda stort virrvarr. Diezel stackar´n, som kom av sig helt efter detta, kunde under resten av promenaden inte göra någonting av det han egentligen var ute för. Det är inte varje dag han blir vittne till värsta hund ”fighten” och han såg väldigt fundersam ut. Han har själv aldrig under sitt 8-åriga liv varit i ett riktigt slagsmål, fast det några gånger sett ut som om han gjort sina små försökt, så det här var nog en riktigt spännande upplevelse.

Det som dök upp under vår promenad i skogsparken igår, var av det mera harmlösa slaget, men ack så underligt tyckte Diezel. Vi kommer gående på stigen genom parken, när Diezel helt plötsligt blir helt förstelnad. Jag, som väl tittade åt alla andra håll än framåt, hade totalt missat den blåklädda mannen som stod en liten bit framför oss på stigen och gjorde en massa konstiga saker. Men det hade inte Diezel! Och han tyckte att detta var en riktigt skum figur! Ja, jag kan väl i och för sig förstå honom, för karlen höll på med någon av de här japanska (tror jag) sakerna, som Tha-chi eller vad det nu kallas. Han stod där i alla fall och flaxade lite hit och dit med både armar och ben i slow motion liksom. Efter en stunds studerande av den konstiga ”figuren” så bestämde sig väl Diezel för att han nog också ville vara med.
Så när mannen gjorde ett riktigt stamp ner i marken, då var inte Diezel sen att hänga på! Han slog sina rottweilertassar i backen och undrade om de inte skulle leka eller något. Men det ville visst inte mannen, som försvann lika fort som han dök upp. Så var det med det!

Induz fick också se något en morgon, som han inte ser varje dag under våra morgonpromenader. Vi hade tagit oss så långt att vi befann oss ute vid Tyrestavägen, när det helt plötsligt börjar knaka och braka i skogen precis på andra sidan vägen där vi stod. Induz hissade upp både svans och ragg och stirrade rakt in i skogen. Hjälp tänkte jag, är det någon som kommer rusande rakt emot oss här! Och det var precis det var! För bara några meter ifrån oss, kom helt plötsligt två rådjur utfarande ur skogen. Ja, de jagade varandra och ni kan väl försöka gissa vem som blev helt galen och tänkte ge det jagande rådjuret en hjälpande tass! Oj oj oj, säger jag bara…

Efter en del tumult och lugnande ord, så kunde vi väl till slut fortsätta vår promenad, under vissa protester från Induz då!
Men tänk sååå intressant det var!

I tisdags så dök Nina upp här, på väg från ett ställe till ett annat. Vi hann i alla fall med att prata lite över en kopp med fika och det är alltid trevlig. Hundarna gör vad de kan för att synas och det gjorde de väl denna dag också. När Nina åkt, så fick jag gå här och samla ihop diverse fyllningar från deras leksaker, som nu har minskat en del i antal. Varför är man inte förvånad! Rottisars leksaksförbrukning, tycks ligga på en stadigt hög nivå. Trevligt att se dig Nina och jag hoppas att vi kan ut och fota lite någon dag.

Eftersom jag denna vecka har rena lyxveckan på jobbet, så är min arbetsvecka nu avklarad. Nu väntar tre lediga dagar, men som säkerligen kommer fyllas med en hel del saker skulle jag tro. Ska i alla fall starta ledigheten med att ta en kopp te och gå ut och sätta mig i solen och slappa lite, nu när hundarna och jag har varit ute på en promenad. Diezel tuffar på och det är väl mest Induz ben som är lite ”knarrigt” på morgonen när han kommer upp. Men det kanske är åldern som med all rätt börjar göra sig lite påmind, men så fort han har rört sig en stund så verkar det kännas ok i benet igen. Men jag ska verkligen försöka få honom att ta det lugnt ett tag till, så att det förhoppningsvis blir helt bra i hans ben.

På återseende när jag har något att skriva om igen.
Nu önskar jag Er som tittar in här, en trevlig helg!