Dagarna går

Ja, jag vet inte vart jag skall börja, men denna vecka har minst sagt varit omtumlande. Och just nu är det nog jag som mår sämst har jag en känsla ut av. Tänk SÅ besviken man kan bli på människor ibland, men man ska väl aldrig upphöra att förvånas. Just nu känns det för jäkligt i alla fall! Och mitt i allt detta, så drog väl Robban iväg till Spanien och Málaga för att titta på maskiner! Vet inte om jag tror riktigt på det där. Och min kamera åkte också med, så det var väl tur att jag hunnit fota en del innan. Tycker annars att det känns som om det är jag som skulle behöva ha ledigt några dagar.

Induz har inte någon ehrlichia, det har vi i alla fall fått reda på. Och jag är tydligen den som är allra mest orolig över att han inte är helt som vanligt, övriga runt omkring, ser nästan ingen skillnad på honom alls. Påstår de i alla fall! Vet inte om det är för att lugna ner mig, nu när det även händer andra jobbiga saker runt mig. Men jag får väl hålla med om att han är precis som vanligt vissa dagar, och verkar må helt ok. Men sedan så är han trött och proverna visade ju på att allt inte är helt bra. Lite stel i benen är han och haltar lite ibland med det ena frambenet, gör han också. Funderar på om jag ska köpa Artrox eller något annat glukosamin preparat och prova att ge honom. Är det någon som har några tips, så är ni välkomna att dela med er. Artrox gav jag till Icaroz, men nu kanske det finns andra saker som är bättre. För det kan nog vara så, att han börjar få lite ont i sina gamla ben och är lite extra låg på grund av det. Under några dagar var det full koll på hunden i alla fall. Ja, jag kanske kollade lite väl mycket, eftersom jag såg precis ALLT som denna hund gjorde. Nu har jag väl lugnat mig lite. Men vi väntar ju fortfarande på de övriga provsvaren som inte har kommit ännu.

I söndags var vi ute vid havet en stund, men det blev himla kallt i nordanvindarna som ven runt öronen. Hade alldeles för tunna kläder på mig för att det skulle vara skönt att promenera där denna dag. Fick passa på att värma mig lite på de gosiga hundarna mellan varven.

Men annars har vi haft en ganska skön vecka vädermässigt. Har passat på att vara ute så mycket det gått. Och som ni ser, så är nog Induz ganska pigg. Här är han ute och rullar i det mjuka gräset. Med sig hade han två små hundar, som var ganska så ”döda” efter att Induz hade ”fångat” dem några gånger. Och man är väl inte direkt förvånad, för säg vad som håller för en rottweilers ”milda” behandling!

I går var min syster här, medan det var dags för nästa hund i ”familjen” att vara hos veterinären. Nu var det Daisy som skulle opereras och det blev en dag i väntans tecken, igen. Jag gick och väntade på att få reda på provsvar och Magdalena väntade på att få höra så att allt hade gått bra med Daisy under operationen. Under tiden, tog vi med oss Induz och Diezel och for ut en sväng till havet. Induz hade som vanligt siktet inställt på att försöka äta allt han hittade, så fort som möjligt, innan någon kunde hindra honom! Men, men, lite plaskande i vattnet blev det väl också.

Vi passerade också en skylt där det stod något om att hundar inte får vistas lösa eller förorena på denna plats, men det måste Induz ha missat totalt! Han är ju som han är den hunden och när nöden tränger på, så går det väl alldeles utmärkt att "slå en drill" i vattnet, utan att lyfta på benet ens! Och det var just det han gjorde! Tur att han drack vatten innan, säger jag.

Men, jag säger bara men! Vi hade ju lyckan att ha med oss rottweiler nr 2 också, som inte fått göra något roligt alls på två veckor nu efter sin operation. Pust, säger jag bara! Och ni förstå kanske hur det såg ut när ni ser dessa bilder. Det började med detta;

Blä, blä, blä, ingen kan fånga den här hunden!!! Lovar att ingen ens orkade försöka efter en stund!

Och sedan fortsatte det!

Och eftersom det var Magdalena som var ”vårdnadshavare” åt Diezel denna dag, så fick hon allt fånga vilddjuret och släpa med honom till bilen sedan. Ja, jag hoppas väl att ryggen inte packade ihop helt på dig Magdis, fast det nästan såg så ut när Diezel skulle in i bilen :-) Visst är han väl liten och nätt den hunden?

Vet inte om jag behöver skriva att det resten av dagen blev VÄLDIGT lugnt här hemma. Diezel sov som en stock i sin säng och jag fick nästan släpa ut honom när det var dags för sista promenader för dagen.

I morse när jag kom ut med hundarna, så var det riktigt kallt ute! Det var till och med dags att skrapa rutorna på bilen igen. Vi prasslade väl runt där i löven på vår promenad och eftersom jag inte har någon kamera så kunde jag inte ta en bild på dem och lägga in här. Under resten av dagen har det däremot varit riktigt härligt ute.

Nej, nu ska jag sätta mig ner och försöka andas lite. Det känns nämligen som en riktigt god idé. I morgon ska jag till Tyresta och fika med en kompis, så jag hoppas att det vackra vädret håller i sig.

Ha det!