SÅ jobbigt var det alltså att åka till Norge och träffa sina små (stora) avkommor. Men han hälsade väl mest på deras ägare, men det var jobbigt nog tydligen.Men jag vet ju att Diezel inte tycker att livet leker direkt när han måste åka bil. Jag tror ju att det beror på att han mår lite illa, han brukar inte kräkas, men visst har det hänt någon gång. Men han vill inte äta annat än gräs och brukar bli ganska låg. Och likadan blev han denna gång, ville inte äta och var ganska hängig under hemresan. Han lyckades väl nu även kräkas någon gång också, och jag började ställa in mig på att hans mage skulle haka upp sig igen. Men allt lugnade ner sig när han fick komma hem i lugn och ro. Så nu mår han helt ok.
Och det här har vi ju sett förr på den lilla ”skurken”, som när vi for till Örebro för att gå upp på korning med honom. Det var ingen bra idé skulle det visa sig! Den dagen var han verkligen LÅG och gjorde absolut ingenting! Givetvis så klarade han inte korningen heller och givetvis så skulle vi ha brutit testen när man såg hur han betedde sig. En timme efter att vi gått av banan så började han kräkas, i mängder! Kul va? Men, men, vi gjorde ju ett nytt försök, så nära hem som möjligt. Och då gick det lite bättre! Och Korad blev han. Nog om detta! Men man ser hur mycket som kan spela in sådana dagar egentligen och då är det tur att man kan få chansen göra om det, om man hinner.Induz var ju som sagt väldigt halt på ett framben i söndags morse när vi kom ut ur husvagnen. Jag hade tänkt att vi skulle ta en lång och härlig promenad utmed den fina stranden vid Karlstad där vi befann oss. Men av det blev det inget! För han ville inte ens sätta ner benet i marken! Det blev till att linka runt husvagnen bara och sedan försöka lyfta in honom igen. Och så fortsatte det under hela söndagen. Inte kul, med tanke på att han skulle in och ut ur bilen ett antal gånger under hemfärden. Men så i måndags morse, var hältan som bortblåst igen! Och nu är han precis som vanligt, som ni kanske ser!
Men även han tyckte nog att det var skönt att komma hem igen. Till sitt ”eget” gräs och till sina leksaker. För nu ligger han mest på rygg och rullar fram under promenaderna.
Jag däremot, gör vad jag kan för att hålla mig borta från gräs mm. just nu, för oj vad jobbig min allergi är! Såg igår när vi var i skogen, att det helt plötsligt blev liksom dimmigt i luften. Tittar upp och får se värsta pollen molnen välla fram ur tallarna när det blåste lite. Ja, det ligger liksom ett gul/grönt täcke över det mesta just nu. Gjorde ett försök att tvätta bilen också, men det gul/gröna låg som en hinna över den redan när jag kom hem till parkeringen igen. Så det är nog inte bara gräset som är på gång med pollen, det finns mera. Det är väl det som gör att jag inte tycker om denna period på året, just för att jag inte mår bra. Äter en del medicin, som också gör att jag inte känner mig helt ok heller. Och sedan får jag lite svårt att andas mellan varven. Men, men, om två-tre månader så är eländet över igen.Just nu hoppas jag bara på att jag blir lite bättre till helgen, vill så gärna följa med och titta på Diezels son som kommer hit och skall ut på korningsbanan. Men just nu känns det lite tveksamt faktiskt.
Satt igår också och gick igenom bilderna från lördagens FA. De flesta är mailade till Bereth och jag hoppas att de har kommit fram, så att alla ni valpägare kan få bilder, jag har inte allas aktuella mailadresser tror jag. Men om någon läser här och inte har fått några bilder, hör av er och ge mig er maildaress, så skickar jag bilderna. Tänker åter igen på hur duktiga hundarna var, och givetvis ägarna. Och som "pappa" ägare kan man inte annat än vara stolt över avkommorna.
Nej, nu är det dags att ge sig ut i värmen, idag är det jobbet som hägrar. Sedan väntar en ledig helg igen. Ha det så bra!
