söndag 27 juni 2010

Så har midsommarhelgen passerat.

Så har snart midsommarhelgen passerat och jag har både jobbat och firat midsommar. Känns nästan som om jag skaffat mig lite av Induz livsstil; är man bara snabb, så hinner man med mycket, på väldigt kort tid! Men idag känner jag mig allt liiiite sliten måste jag erkänna. Det gör även Diezel, som annars åter börjar bli den lilla ”hyss-hunden” som man är van vid.

Nu försvinner åter en massa saker här hemma och allt som oftast så hittar med dem i närheten av Diezels säng av någon konstig anledning. Mina tofflor är som alltid favoriterna att "trolla bort", och nu har han lyckats riktigt ordentligt, för den ena toffeln har varit borta i flera veckor. Jag vet i sjutton vart han har gömt den! Men det är väl hämnden kanske, för att han fortfarande får lov att gå med benskyddet på sig. Här visar han också hur den stackars hunden får ligga, på den egenhändigt ihop krafsade lilla mattan och sova, bara för att jag jagat ut honom ur sovrummet när jag ska städa där!

På Midsommaraftonen var det först jobbet som gällde för min del, men inte riktigt hela dagen. Så på vägen hem, var det bara att sätta igång och ringa runt till dem vi skulle ut till Djurgården och Gröna Lund tillsammans med. Maten stod färdig här hemma i kylen och det var bara att kasta ner allt i korgen och kylväskan. Hundarna fick sin promenad och sedan blev det till att trampa gasen i botten på bilen och bege sig in mot sta´n. Och jag måste nog säga att jag är lite förvånad! För i min värld, så firar alla svenskar midsommar vid något trevligt lantställe, där långbordet står dukat med sill och akvavit. Alla har blomkransar på huvudet och sjunger och är glada! Men ack vad jag bedrog mig! För när vi började närma oss Djurgården, så såg det faktiskt ut som om halva Sverige också befann sig just där! Det var köer överallt och vi ska inte tala om kön in till Skansen!

Hittade en parkeringsplats, som man väl inte trodde var möjligt i denna röra, men jag förstod faktiskt varför när jag kom fram till P-automaten. 48 kr i timmen kostade det! Inte klokt egentligen! Men, men, det var bara att se hur kronorna i en rasande fart försvann i automaten, utan att det hände så speciellt mycket i ”tid rutan”. På den stora gräsmattan bakom Nordiska museet slog vi sedan ”läger” och dukade upp picknicken. Och eftersom det bara var Gabriel, min systerson, som ville vara med på bild, så får han visa hur gott det var att äta grillad kyckling mm.

Efter maten var det utlovat en tur in på Grönan och det var också en kostsam historia må jag säga. Jag kan lova att det verkligen kändes som om pengarna hade fått vingar. Jag (som inte åker karusell) och Gabriel, började med en åktur i berg och dalbanan för barn, passade mig perfekt! Och fy så hemskt det var tyckte Gabbe och jag är benägen att hålla med. För den for fram i en faslig fart där uppe i luften, tyckte jag då, som inte är någon vän av dylika saker. Sedan så sköts det med kanoner, kastades basketbollar, togs lotter, spelades på chokladhjul, kastades pil, hoppades med grodor, och åktes radiobilar. Och radiobilarna var nog dagens höjdpunkt!

Efter några timmar i denna röra, så började det bli dags att bege sig hemåt igen. Och givetvis måste ett tivolibesök avslutas med en stor glass!

Tack för en jätte trevlig midsommarafton! Men det var ganska skönt att komma hem till hundarna och ta en lugn och skön promenad sedan kan jag väl säga. För tänk så härligt det kan vara med bara tystnad ibland! Somnade nog helt ovaggad denna kväll.

Midsommardagens morgon startade med en lång promenad med Induz. Solen sken och det var redan riktigt varmt ute. Man börjar märka att han är gammal nu, han tycker nog att det är lite jobbigt i denna värme. Det blev bara några hysteriska spring turer och sedan la han sig i gräset och rullade runt i stället.


Och så här ser en rottweiler ut som försöker ruska av sig allt torrt gräs!

Diezel får ju fortfarande ta det lugnt, så där blir det ännu inga långa promenader. Och jag försöker verkligen se till så att han inte gör några konstiga hopp, som han annars är väldigt bra på. För jag vill inte att han ställer till något, nu när vi kommit så här pass långt. För jag hoppas ju att det lilla benet kommer bli så bra som möjligt igen. Väderprognoserna under gårdagen hade hotat med åska och regn här, men av det såg jag då inget av. När det var dags för lunchpromenaden, så hörde jag åskan på långt håll, men det var också allt.

Idag är det varmt som bara den här, det kändes redan på morgonpromenaden hur varmt det skulle bli. Och så kommer det bli ett tag framöver som det låter, usch säger jag, som inte gillar när det är allt för varmt. Nu är vi just hemkomna efter ett besök hos vår vän Ulla. Både Induz och Diezel har varit med och nu noga undersökt Ullas hem och trädgård. Det är tur att du Ulla också är en riktig "rottweilermänniska" som vet hur dessa hundar fungerar, för den som var mest orolig idag, var nog jag! Vet ju att Induz kan vara lite vild om vi säger så, men han skötte sig och tog det riktigt lugnt. Och skönt var det i skuggan på altanen tyckte vi nog alla. TACK så jätte mycket för en trevlig pratstund Ulla, trots att du har det jobbigt just nu. Och även ett stort TACK för vargarna! De är sååå fina!

Nu väntar två lediga dagar för mig och det ska bli riktigt härligt! Hoppas att ni alla får en trevlig vecka.