Måndagskvällen denna vecka bjöd på ännu ett möte med ett inte allt för vanligt djur, i alla fall inte i skogsparken! Induz och jag kommer gående på gångvägen när jag tycker mig se några mörka ben bakom en buske som sticker ut lite över vägen. Lite skumt började det bli, så jag såg inte riktigt vad det var. Men med ca 10 meter kvar, så inser jag att det står en stor älgtjur mitt på gångvägen. Ett gigantiskt odjur i mina ögon! Det första jag tänkte på, var om vi skulle kunna försvinna lite obemärkta åt något håll. Men det var inte riktigt Induz inne på! Han låg först i spåret och blev helt förstelnad när han såg älgen, först tittade han på den, sedan på mig och sedan tog han ett snabbt beslut om att försöka fixa en älgstek till sin matte. Tyvärr då, så höll matte honom i ett krampaktigt grepp, eftersom jag såg syner framför mig innehållande en platt rottweiler eller något åt det hållet! Men det tjut han lyckades åstadkomma, fick i alla fall älgen att vända helt om och springa sin väg. Tack och lov säger jag! Och ni kan väl nästa tänka er vad som skulle kunna hände om ”den här” kom ikapp en älg…



Det ”byte” han fångade på bilderna här ovan, är nog allt i lite mer passande storlek för en hund som fyller 11 år om tre veckor.Igår var det åter en varm och härlig dag, nästan lite för varm i Induz smak. Men han har hittat en liten favorit plats i skuggan nu under sommarens varma dagar och där får man snällt stå och vänta på Mr. Rottweiler. Han måste ligga där en stund och speja lite efter varje promenad, sedan är det ok att gå med in igen.
Diezel har nu ätit färdigt sin antibiotika och verkar må rätt så ok. Det känns jätte bra. Vi går ganska långa promenader nu och jag tycker att det verkar fungera med hans ben. Det enda är väl att han blivit lite mer ”lättretlig” när han möter andra hanhundar. Dels så får han ju inte samma aktivering som han är van vid, men i och för sig så kan det även bero på att han höll på att få den lilla ettriga pudelhanen på sig i måndagskväll. Den sitter ju fast i ett 10 m långt flexikoppel och som ägaren tydligen inte upptäckt att det finns en ”stopp knapp” på. Eller så är de kanske bara ute efter att provocera. För när man vet med sig att man har en hund som inte gillar den stora rottweilern, utan den brukar alltid skälla och leva runt när vi möter den. Varför låter man då sin skällande pudelhane springa rakt emot denna rottweilerhane, ända tills linan i flexikopplet tar slut och hunden står ca 1 meter ifrån rottweiler med ägare, om man nu inte vill provocera? Och Diezel tyckte att denna gång kom hunden lite väl nära honom alldeles för fort, och svarade! Men är det så konstigt egentligen? Det är så himla onödigt att sådana situationer behöver uppstå över huvudtaget. Irriterad blir man.Idag efter jobbet så tog jag med Induz ut på en lite längre runda i värmen, för det är varmt här idag, +24 grader på vår termometer. Sedan var det dags att bege sig in mot Bagarmossen och rehabiliteringen med Diezel. Här sitter den fruktansvärt nyfikna hunden och väntar på att få komma in och börja träna. Och det fanns massor av hundar att hålla koll på under tiden han fick vänta.
Diezel skötte sig ganska bra idag, men det var väldigt svårt att ligga stilla när han fick sin laserbehandlingen. Det kliade på honom både här och där, han låg och sparkade på oss med sina små rottweiler tassar och han slickade på den stackars tjejen som försökte hålla lasern mot hans ben. Rackarunge säger jag bara! Nu ska vi fortsätta att träna här och hoppas att vi får se ännu mer förbättringar tills nästa vecka, då det är dags igen. Och nu efter att ha fått både laserbehandling i benet och åter igen gått i Water Treadmillen, så ser det ut så här. Men det tog väl en stund innan han kunde varva ned helt.

Nu ska det bli riktigt skönt att ha semester i 2,5 vecka igen och jag tyckte faktiskt att jag såg på kvällstidningarnas löpsedlar, när jag rusade förbi på väg till jobbet, något om att ”Värmen kommer tillbaka”. Det behöver absolut inte bli runt +30 grader igen, men det vore ju trevligt om det är lite varmt och inget regn i alla fall. Nu ska jag försöka se till att bli bättre själv också. Har åkt på en riktig körare med magkatarr eller något som det känns. Och jag har nog mått betydligt bättre, än vad jag gör nu kan jag säga. Men, men, det blir nog bra snart igen.Ha det så bra alla som tittar in här, det ska vi försöka ha nu i alla fall!
På återseende!