Snart får det vara nog!

När jag skrev här senast, så började jag faktiskt fundera på om jag verkligen ska fortsätta att skriva i någon dagbok. Det kan väl inte vara en enda människa som orkar läsa allt gnäll om sjuka hundar och människor, för tyvärr så verkar vi vara inne i sådan period nu. Men nu har jag bestämt mig för att i alla fall fortsätta skriva ett tag till, för jag tvingar ju absolut ingen att läsa här! Och nu hade jag givetvis hoppats på att kunna skriva att precis ALLT är bra här igen.

Men, men, det börjar kännas ganska lägligt att bryta ihop totalt istället, för jag håller på att bli tokig på allt som inte ÄR bra för tillfället! Tyckte igår att allt började kännas bra mycket bättre. Ja, det var väl bara Diezel som inte verkade helt som vanligt kanske. Och han har nog inte varit det sedan i tisdags. Men jag har inte kunnat peka på VAD som var fel på honom. Och det kan jag väl fortfarande inte, men jag vet NU att det är något som inte är bra. Men vad??!! Det är frågan det. Och tänk så skönt det skulle vara om hundarna kunde prata i sådana här lägen. Idag ÄR han mera hängig och orkeslös, har lite feber, vill inte äta som vanligt och sover mest hela tiden. Han är inte dålig i magen, han hostar inte, han är inte halt, han är fin i öronen och i halsen, så VAD kan vara fel? Någon av de fästingburna sjukdomarna, kan de visa sig så här? Vi tog prover för det i augusti har jag för mig, men visst kan någon ha smittat honom efter det. Kan urinvägsinfektioner vara smittsamma, är min nästa fundering? Tänker på Induz. Är det någon som har en idé, så får ni gärna höra av er. Jag kommer ringa till veterinären i morgon, och be att de kollar upp honom hur som helst. Men för vad? Funderade nästan på om jag måste åka in akut med honom idag, men jag tror att jag väntar lite till och ser vad som händer. Blir han sämre så är det väl bara att åka.

I fredags var han annars nästan på sitt vanliga hysshumör och la beslag på mina fårskinnstofflor, som vanligt. Lilla "putte"!

Och eftersom jag jobbade igår också, så blev det ingen långpromenad ute i skogen. Hundarna fick nöja sig med att skutta runt i snön nere i Vendelsömalmsgropen istället. Och då var Diezel ganska pigg som ni ser på bilderna.

Induz verkar i alla fall må så gott som helt bra igen. Lite trött är han, men det kanske inte är så konstigt med tanke på att infektionen nog inte är helt borta ännu och han äter ju en ganska stark medicin. Men det känns i alla fall mycket, mycket bättre! Här under ser ni att han även börjar bry sig om hur det ser ut här hemma igen, och det är ett bra tecken. För nu är vi som vanligt inte överens om hur mattorna skall placeras. SÅ här tycker Induz att det ska se ut!

Här under har vi Induz, som också försökte ta sig fram genom snön igår. Men det var lite jobbigt! Och givetvis passade han på att äta en del snö.

Igår hade vi även årets hittills varmaste dag här, +10 grader ute så sent som kl. 19.00 igår kväll. Och tänk vad denna varmare luft ”tagit” på isen och snön! De vägar man nästan inte kunde gå på för några dagar sedan, utan att riskera att bryta både armar och ben av sig på isen, är nästan så gott som helt bara nu. MEN blöta! Det har runnit vatten i små strida strömmar ut med vägarna i ett antal dagar nu. Och här ser det ut som en mindre flod där vi annars brukar promenera.

Här for man annars runt i en massa skoaffärer under de få lediga minuter jag haft under veckan, för att få ta på sådana där ”dubbar” som man kan sätta fast på joggingskor mm. Det var min syster som tipsade mig om dem. Och tillslut hittade jag dem även i en affär. Fint tycket jag, dem tar jag! De kostade nästan lika mycket som ett par nya skor, men det kan det vara värt. Jag hann använda dem 1 gång, för sedan var isen så gott som väck på våra gångvägar!

I morse var det däremot glashalt ute! I natt blev det lite kallare igen och det frös på alla vägar. Och det var inte lätt att ta sig fram! Eftersom det bara är en ishinna, så fungerade väl inte riktigt dubbarna heller. Men, men, vi tog oss runt vår promenad hundarna och jag, utan att ramla.

Nu ska jag hugga in i allt som måste göras här hemma, det har blivit lite eftersatt denna vecka, eftersom jag har haft fullt upp med arbete, möten och sjuklingar. Ja, jag har väl inte förrän nu egentligen känt mig bra själv, men vem sjutton har haft tid att känna efter hur man själv mår under en vecka som denna, inte jag i alla fall! Och ni skulle bara veta hur skönt jag tycker det ska bli att det är måndag i morgon. Jag är äntligen ledig i två dagar! Men jag måste väl börja veckan med att försöka få en tid hos veterinären åt Diezel. Hoppas att det inte är så farligt med honom, håll tummarna!