Fy så fort dagarna går, nu har jag redan varit ledig i en vecka. Har försökt att fylla dagarna med så många nyttiga och trevliga saker som möjligt. De nyttiga sakerna är mest för Nemuz del, men vi har ganska roligt också! Jag är fortfarande lika imponerad av honom, trots att det blev en halv liten skvätt på golvet igår kväll. Nu såg jag precis vad som skulle hända, så jag rusade så snabbt jag kunde fram och tog honom. Och sedan var det bara att kasta sig nedför trappan på ett minst sagt halsbrytande sätt, med den lille ”rumsrenhetskandidaten” i famnen. Efter den chockfärden, så tog det väl en stund innan han kunde slutföra det han påbörjat inne på köksmattan, inte konstigt kanske, men till slut kunde vi gå in igen. Duktig ponke! Han sover om nätterna och det fungerar bra att lämna honom hemma helt ensam eller tillsammans med Diezel. Vilket jag också gör en tre gånger om dagen. Han har fått klorna klippta, åkt bil bak i hundburen och det gick bra när Diezel satt bredvid. Igår lämnade jag honom även en stund där för att testa vad han gjorde om Diezel och jag försvann. Jag hörde inte ett ljud från bilen och när vi kom tillbaka så låg han och tuggade på hundfilten, den lilla rackarungen.
Men efter 4 dagar, så hade han väl ”bott in” sig här kan man nog säga och satt inte hela tiden och tindrade med sina mörka små ögon och viftade på svansen som han gjort innan. För nu skulle det busas! Och ni vet kanske hur dessa ”valp-race” brukar kunna se ut. Det började väl med att han fick värsta frispelet här utanför huset, för där på gräsmattan skall det nu springas, rullas, hängas i koppel och vara allmänt helt odräglig på kvällarna. Ja, för det är på kvällarna, det sista rycket för dagen, som är värst. Så mellan ca kl. 21.00-22.30, är enda stunden på dagen jag skulle kunna tänka mig att låna ut honom :-) Försökte med grannen som vi träffade igår kväll, men han bara gapskrattde åt Nemuz och tyckte att han var SÅ gullig! Sedan gick han in!
Ja, jag börjar även se en viss likhet med hans morfar när dessa små ”springstunder” infinner sig. Häromdagen sprang han rakt in i stentrappan utanför huset och mer eller mindre rullade upp på den. In i porten for han och kastade sig iväg upp för de höga trappstegen, vilket slutade med att han rullade ned två steg baklänges, innan jag ens hunnit komma in där. Ja, och ändå har jag nu gått ned 1,5 kg sedan han kom hit för en vecka sedan! Avslutningen på dagen blev att han välte kompostgallret över sig, som jag ställt för ingången till vardagsrummet, är lite rädd om skinnsofforna. Efter det for valpen in under sängen och somnade som en stock! Det blev liksom punkten på den dagen. Lilla vännen! Han aktade sig till och med kompostgaller i hela en och en halv dag, sedan var de inte läskiga längre. Nu blir det att gå med hjärtat i halsgropen under nästan 1 år igen, vet hur det var med Induz. Jag var HELT säker på att den hunden skulle ha fel i varenda led vid röntgen som han kastat sig fram under sitt första år. Och nu verkar vi vara där igen! Ni förstår kanske vad jag menar…
Och tänk SÅ många saker som lyckas hamna precis framför nosen på en liten valp när vi är ute! Förstår inte hur mycket folk kastar omkring sig egentligen! Det värsta är väl när man får stå och liksom gräva fram äckliga fimpar, begagnade tuggummin och portionssnuspåsar ur munnen på honom. Annars så har jag väl hittills lyckats rädda han lilla mage från ett antal stenar, plastbitar, godispapper, ett batteri och mycket annat. För han verkar hitta precis ALLT! Så jag kommer inte speciellt långt när jag har med mig båda hundarna ut, en äter gräs och det hararna lämnat efter sig, och den andra äter allt!
I onsdags var vi ut till Östnora camping och gick en sväng på dagen. Tanken var att Nemuz skulle få åka lite bil. Bilder från den dagen finns under en annan länk här på hemsidan. Men igår kväll bestämde vi oss för att åka ut dit igen och gå på en kvällspromenad. Jätte skönt var det att gå där i kvällssolen, men man kan väl inte koppla av många sekunder eftersom man har med sig en liten "sakletare".
Hade även bestämt mig för att försöka ta något kort på lilleman när han står upp och är stilla för en gång skull, men det var ju inte helt lätt! Alla hans ben var som gelé just då och speciellt när godiset kom fram. Det här bådar ju gott för eventuellt kommande utställningar :-) Ha mig som "handler"?! Nja, jag tror inte det!!!
Stranden var roligare tyckte Nemuz, som for fram i vanlig ordning. Oj, oj, oj tänker jag, och han är inte 10 veckor ännu!!!
Diezel tyckte också att det var jätte kul att komma ut till sandstranden igen. Och nu verkar han ha tagit efter Nemuz beteende när det gäller att bita i allt. Här la han beslag på den filt jag hade med för Nemuz skulle stå på när vi fotade. Den skulle nu ”dödas” ordentligt tyckte Diezel.
Annars så går Diezel och jag på ganska många promenader om dagarna nu. Ibland utan att han behöver egentligen, men för att Nemuz ska tränas på att vara helt själv hemma. Vi var ute i Tyresta skogen häromdagen och gick igen. Jätte skönt var det! Och där blommar både midsommarblomster, smörblommor och det som jag kallar för hundloka. Redan säger jag, det kommer inte finnas en blomma kvar här till midsommar, då är väl allt utblommat. Diezel har ju tagit som vana att gå ned i bäcken och drick lite när vi är där också, men snart är det slut med det, det finns nästan inget vatten kvar alls nu. Så något porlande kan jag inte lyssna på längre.
Ja, nu stundar en helg igen och i morgon ska vi packa in oss i bilen och åka en lite längre bit. Det blir första längre åkturen för Nemuz, så jag hoppas att det går bra. Tror inte att det skulle bli så jätte soligt och varmt, bra för våran del. Och jag kommer lägga in en hel del med bilder här på hemsidan nu som ni kanske förstår, kan det bli annat när man är ledig, har en valp som snabbt växer upp och en massa tid att bara softa runt med kameran på. Jag hoppa att ni inte tröttnar på bilderna, för jag tvingar ingen att titta på dem :-)
Ha en trevlig helg nu!
