Måndagen gick i en rasande fart, mer att lära sig på jobbet och en ganska så stel Induz att ta hand om hemma. Det blev lite för mycket för de gamla benen att trampa fram i den ojämna och hårda snön vid havet i söndags, det borde jag ha tänkt på. Det är jobbigare än vad man tror för gamla rottweilerben att halka runt hit och dit i snön. Inte bra, och under måndagen fick han gå på 6 stycken lugna, korta promenader. Tyckte att det verkade bättre i benen på tisdagen och hade det inte varit det, så hade jag nog åkt till veterinären med honom. Här är han ute på en av de korta rundorna och nu har vi haft snö så länge, att till och med barnen har tröttnat på att åka pulka i den stora backen nere i gropen. Den enda som stod där denna dag, var Induz! Som även passade på att äta lite snö.
Men vi tog det lugnt och gick på riktiga ”nosa promenader” runt i omgivningen. Och igår tyckte jag att benen var ännu lite bättre.
Riktigt fint väder hade vi också, klarblå himmel och så all denna snö.
Till min stora glädje så fick jag två avier med posten, om att tidningen Rottweilern hade kommit så att jag kunde hämta den vid postens utlämningsställe vid ICA Kvantum i Brandbergen. Trodde jag alltså!!!Lite mer muskelkraft anlitades, för att hjälpa mig att bära dessa kartonger som tillsammans vägde 25 kg. En lång kö ringlade sig fram mot disken och det kändes som det tog en hel evighet att komma fram. Väl framme, så fick jag då reda på att jag inte är jag! Och jag fick definitivt inte hämta ut dessa paket eftersom jag kunde vara fel person! Först såg jag nog ut som ett jätte stort frågetecken, innan jag blev ganska så irriterad kan jag väl säga. Jag heter ju Eva-Lotta, det är mitt tilltalsnamn (står till och med inskrivet i kyrkboken), men jag är döpt till Eva Charlotta, vilket står på mitt körkort. Detta har under hela mitt liv, aldrig varit några problem tidigare, de flesta har nog sett sambandet mellan Lotta och Charlotta. Ja, körkortet är till och med underskrivet med Eva-Lotta. Men det är det slut med nu! Så kan man inte ha det, för NU måste varenda bokstav på postens avier, stämma med det som står på legitimationen, annars får man inte hämta ut något. Mannen före mig, hade också oturen såg jag, han fick gå därifrån tomhänt. Han skulle hämta något åt sin son, som enligt denna kassörska, måste vara med trots att pappan hade med sig hans leg.
Det var bara att vända hemåt och försöka komma på en lösning på problemet. Vet inte vem/vad jag var mest irriterad på, posten, mina föräldrar som krånglat till detta eller på mig själv, som aldrig ens tänkt tanken att det kunde bli så här!
Under tisdagskvällen fick jag också en dånande huvudvärk. Kopplade samman den med postbesöket, men orkade inte riktigt göra någonting här hemma. Skulle skriva så där ca 20 julkort, men gav upp efter bara tre stycken. Under natten började jag känna mig lite kärv i halsen, men upp med tuppen i vanlig ordning igår morse för att kunna åka till jobbet. Först var jag tvungen att försöka få tag på dem som trycker rottweilertidningen för att se om de kunde avisera om försändelsen till mig. Och här blev det ett stort skratt i andra änden, de trodde inte att detta var sant! De har ju alltid skickat tidningarna till Eva-Lotta utan några problem. Efter några timmar ringer de upp igen och har då försökt att lösa detta på ett smidigt sätt, men det gick inte direkt problemfritt om vi tänker på den serviceinriktade posten. Tryckeriet hade ringt till både posten och utlämningsstället och förklarat, men det spelade ingen roll. Dom hade även föreslagit att de skulle kunna faxa en ny avisering till posten, så att de kunde ringa till mig när det var ok att hämta paketen. Men postens utlämningsställe, ringer INTE upp kunder hade de fått till svar! Visst blir man överväldigad över postombudens servicekänsla???
Nu måste tryckeriet fylla i en blankett för att ändra mitt namn, vilket kommer ta några dagar. Sedan kommer jag kunna hämta tidningarna! Ja, vad säger man!? Nu är det väl tveksamt om jag får iväg tidningarna innan jul till de nya medlemmarna.
Ja, helt ok kände jag mig som sagt inte igår, men tog bilen in till Hammarby Sjöstad och jobbet i alla fall. Kom till och med så långt att jag parkerade bilen och betalade parkeringsavgiften, när det började snurra i huvudet ordentligt. Ont i kroppen hade jag och ännu mer ont i halsen fick jag hela tiden. Jag fick lov att ge mig och ringa och sjukanmäla mig. Så himla typiskt, har inte haft en sjukskrivningsdag på drygt 2 år, men efter en vecka på det nya jobbet, är det kört. For hem igen och tog ut hundarna på en liten runda bara, sedan kröp jag ned under två täcken i min säng och som jag frös!!! Låg där och slumrade hela dagen och det är väl tur att man har så snälla hundar som sympatiserar med sin ägare. Här ligger Diezel också nedbäddad i sin säng. Usch, säger jag, gillar inte att vara sjuk och har definitivt inte tid med det. Men så är det.
Diezels veterinärintyg är inskickat till SKK, angående utställningen på lördag som han inte kommer kunna vara med på. Hoppas att vi kanske kan få tillbaka lite av de 320 kr det kostade att anmäla honom i veteranklass. För min del blir det ingen mässa över huvudtaget i år, men det överlever jag nog riktigt bra utan. Idag är det rena snöstormen utanför fönstret här och jag ska nu krypa ned under täcket igen och försöka bli lite piggare. Först tror jag nog att jag ska försöka kurera min kärvande hals med detta, som enligt en del är väldigt bra på att lindra förkylningar. Vet inte om det är själva sjukdomen eller själen som blir mest lindrad, men jag ska i alla fall göra ett försök!
Nu hoppas jag att ni som tittar in här och orkar läsa, får en kommande trevlig helg och 4:e advent!