tisdag 7 december 2010

Det hinner hända mycket under en vecka…

…och det har det gjort också kan jag väl säga. Har haft några riktigt sköna, lediga och ganska ”nyttiga” dagar, har fått massor av saker gjorda, men det har varit väldigt KALLA dagar! Det blev ett brutalt uppvaknande när man vinglade ut på dagens första promenad med hundarna. I torsdags hade vi -18 grader kvart i sex på morgonen och Induz tyckte definitivt att vi skulle korta av morgon promenaden avsevärt. Diezel däremot, bryr sig inte om kylan nästan alls. Annars så borde den hunden frysa nu, för oj vad han har tappat päls, det borde inte finnas så speciellt många strån kvar på honom.

I onsdags gjorde jag ännu ett tappert försök att ta en julbild på hundarna ihop med den stackars tomten. Ut till Tyresta gick färden i kylan. Men det är bara att inse, det blir inga julkort med två hundar och en tomte på i år, i alla fall inte på samma bild. För när jag äntligen lyckades få hundarna att sitta ganska fint bredvid varandra, kommer det en häst galopperande förbi! Sedan var inte Induz kontaktbar längre. Ja, inte så att han sprang efter hästen, men han var ju tvungen att hålla total koll på vart den försvann. Så till den milda grad, att han lyckades missa bilen när han skulle hoppa in i den igen. Jag sa faktiskt åt honom att sätta sig ned bakom bilen, så att jag skulle kunna hjälpa honom att komma in, men ordet sitt, betyder tydligen hopp i Induz värld. Och därför blev det nu så tokigt att han gjorde illa sina bakben tror jag, han hängde likt en liten skalbagge på kanten in till buren. Har märkt på honom att det är stelare i benen igen, men jag hoppas att det ger med sig med lite vila.

Annars så har det varit så himla fint ute, med all denna frost i träden. Kvällspromenaderna har lysts upp av de vita träden mot den mörkblå himlen och det har varit SÅ härligt att strosa runt med hundarna. Dock lite VÄL kallt då!

Och har det inte varit riktigt kallt, så har det snöat. Vet inte hur många mornar man har vaknat upp och insett att det kommit ytterligare någon dm snö under natten. Av den varan får det annars gärna räcka nu tycker jag!

I torsdags satt Diezel och jag hos veterinären, igen. Han har inte varit som vanligt under veckans om gått, utan jag har sett att något varit galet med honom. Efter förra helgen började han helt plötsligt halta med sitt vänstra bakben när han hade legat och sovit tex. Men sedan när man gått en liten bit med honom, då syns det inget längre. Artros var det första som dök upp i mitt huvud, men jag var lite osäker på om det så pass plötsligt kan visa sig så här. Sedan var det kors- eller ledband som man hör talas om ryker på allt fler hundar, kan det visa sig så här? Höfterna?? Så det blev en tur till veterinären för våran del igen. Hade även turen att vet. Möllemark hade tid att klämma och känna lite på Diezel när vi ändå var på djurkliniken och han ville att vi skulle röntga honom. Så igår var vi där igen och tog dessa röntgenbilder och jag måste ju säga, utifrån det jag nu kan, men Diezels höftleder ser då precis lika fina ut som när han röntgades vid 1 års ålder. En lite ojämnare yta såg vi dock i den ena knäleden, och där har han artros. Tror att det är ganska vanligt på våra stora och tunga hundar. Nu är det inte mycket, men det finns där. Så nu kommer även Diezel få äta glukosamin för att se om det hjälper, vilket jag hoppas. Veterinären rekommenderade även att vi skulle kontakta sjukgymnasten igen, för att se om det finns något vi kan göra för Diezel där. Det är bara att jobba vidare! Vet inte hur många gånger jag har sagt det under detta år. Här ligger en liten "trötter" som inte är helt vaken ännu efter röntgen.

Helgen som varit, har gått i julens tecken kan man väl säga. I lördags åkte vi in till Skansen för att gå på julmarknad där, och oj vad det började snöa när vi var på väg. Och blåsa! Och tänker man på att större delen av Skansen faktiskt ligger uppe på en bergstopp, så kan ni nästan föreställa er hur himla kallt det var!

Blåst, -7 grader och snö, inget härligt väder, men en mysig stämning på Skansen. Jag lyckades väl hitta en liten värmekälla i form av en brasa och DÄR stod jag! Luktade som en rökt böckling sedan, men vad sjutton, varmare blev det i alla fall!

Kolbulle var också en ny upplevelse och jag trodde definitivt inte att de såg hur så här. Den fina lyktan som står bredvid, är gjord av is.

Efter 1,5 timme kände jag mig som en isbit själv och det var SÅÅÅ himla skönt att komma hem igen. Ta en kopp med varmt te och lite annat värmande, för att om möjligt tina upp igen.

Söndag och ännu en julmarknad stod på tur, denna dag vid Tyresta. Min syster Magdalena som fyllde år dagen till ära, kom hit och följde med på en runda bland tomtar, hantverk, godis, smycken, glöggdoft och hästar. För en tur in i stallet blev det också, eftersom jag såg min kompis Mia där med sin häst. Lilla Zorra var en av hästarna som fick äran att bära några förväntansfulla barn runt på en liten tur. Och så här fin var han!

Efter det, skulle jag försöka göra en insats med min kamera och ta lite bilder på hundar till en rasmonter på Stora Stockholm. Det var inget bra väder för en fotograf kan jag säga, i alla fall inte för mig, som inte har en bättre kamera. Totalt igen mulet var det ute och precis innan vi skulle börja, så kom lite snöflingor dalande i luften. Gjorde i alla fall så gott jag kunde och vi får väl se om resultatet blev något som de vågar visar upp på Älvsjömässan.

Igår var det dags att ta bilen in till Hammarby Sjöstad och mitt nya jobb. Är INTE van att behöva sitta i köer för att åka till jobbet, men det fick jag allt göra igår. Just nu så snurrar allt bara runt i huvudet på mig, det är mycket nytt att ta in. Men nu har jag i alla fall lyckas överleva två arbetsdagar, och det känns ju bra!

Måste bara avsluta med att skriva, att jag häromdagen blev mäkta imponerad när jag var ute och gick i skogsparken med Induz. Ser på håll att det kommer 4 st lösa hundar skuttande, dock ser jag ingen människa. Pulsen stiger som vanligt, eftersom man måste börja ställa in sig på att försvara sin hund. Då dyker det upp en tjej bakom snöhögarna, pekar lugnt och sansat åt hundarna att de skall gå på hennes vänstra sida, vilket de genast gör. En hund, en staffe, hade hon gick bredvid sig i koppel också, men schäfern, flaten, dvärgpinschern och en annan hund gick snällt och fint lösa bredvid henne. Tänkte då, att det är precis SÅ vi alla hundägare måste vara, visa att vi har koll på våra hundar! Tänk vad det skulle hjälpa oss alla i debatten om hundars vara eller icke vara, speciellt de så kallade "farliga" raserna. Har man sin hund lös, så MÅSTE man ha total koll på den! Och visa hänsyn mot både människor, andra hundar och deras ägare! Hur svårt kan det vara?! Det skulle i alla fall lösa många problem.

På återseende!