tisdag 6 april 2010

Så var påsken över för i år!

Ja, här hängde våren i luften, men sedan kan man verkligen undra vad som gick snett! För så gott som hela påskhelgen har bjudit på ett riktigt härligt väder, men så kom annandagen, och detta var vad man vaknade upp till!

Det blev till att gnugga sig i ögonen i alla fall två gånger, innan jag insåg att det faktiskt var vitt ute igen!

Annars så har det varit full fart. På Skärtorsdagen satt jag åter på Haninge Djurklinik, för det var nog att hoppas på alldeles för mycket att allt skulle vända och bli bra, bara för att vi kom in i en ny månad. Först kändes det som om jag helst av allt hade lust att sätta mig i ett hörn och gråta. Men jag insåg väl efter en stund att inget blir bättre av det! Och efter att den snälla personalen vid djurkliniken åter igen ”puzzlat” in oss på en tid, så känns det nu som om allt är under kontroll igen. Tack och lov!

En del av Långfredagen tillbringades i Strängnäs och på Oknö. Givetvis passade vi på att ta en lång promenad vid Mälarens strand. Och Induz, han är ju för rolig den hunden! För givetvis så hittade (snodde) han den ena bollen som jag tagit med i en kasse. Och efter det, så tror jag att han sprang precis hela tiden! Ja, förutom när han låg på rygg och rullade i de torra löven då! Men orken hos denna hund tycks aldrig tryta och man kan inte annat än att bli glad av att se den sprudlande livsglädjen. Och jag har ganska svårt att inse att han är över 10,5 år nu.

Sedan högg han väl in i arbetet med att hjälpa till att få bort det stora trädet som bävrarna hade lyckats fälla.


Diezel fick träna lite på att hålla balansen och det var inte helt enkelt som ni ser!


Eftersom jag även jobbat en del denna helg, så passade det alldeles utmärkt att min systers hund Daisy skulle in som näst sista hund i sin ring, vid utställningen i Älvsjö på Påskaftonen. För som tur var så hann vi dit och titta på dem också. Daisy är nu 8 år och skulle in i veteranklass mot en championtik. Nu blev det en andra plats i klassen, med en väldigt fin kritik, Grattis till det! Här är en bild på den lilla ”pälsbollen”.

Påskdagen var som gjord för ett antal sköna promenader med hundarna. Fläckvis så fanns det lite snö kvar och det gillade Induz. Här fanns ju ännu en anledning att springa lite. Och här kommer några bilder på honom och ”figuren”.






Igår hade vi min syster och hund här på lunch. Och givetvis så måste både Induz och Diezel hålla koll på Daisy hela tiden. Men det är ganska skönt att man bara kan släppa in en tik till dem här hemma utan några problem. Och jag kan nu säga att jag förstår varför jag inte har någon ”päls hund” själv. Jag skulle aldrig ha ork och tålamod att hålla på med denna päls! Och tänk vad allt fastnar i den också! Inget ont om lilla Daisy nu, men jag tror nog att jag håller mig till korthåriga hundar!

Annars så var det igår en sådan där dag när Induz och Diezel hade bestämt sig för att både höras mest och synas bäst, så länge gästerna var här! Dom kan vara riktigt "pestiga" sådana gånger. Det skall dras i rep och morras så mycket det går, det skall kastas bollar, hämtas saker som de (Diezel) lyckas hitta överallt och det skall pipas helt hysteriskt med leksaker! När alla tänkbara saker var undanstädade, för att vi tvåbenta skulle kunna prata något så när normalt med varandra, då slog hundgänget läger i köket, mellan matbordet och bänken! Det var just där jag skulle hålla till, eftersom jag försökte få fram en del mat på bordet. Och det var inte långt ifrån att jag lagt mig raklång över golvet när jag försökte balansera runt med skålar och saker över dessa hundar. Men det blev i alla fall lite lugnare här. Och det enda jag lyckades med, var att trampa på stackars Daisy, men jag får skylla på att jag inte är van vid så små hundar!

Nu efter ett antal dagar med god mat, äggtoddy och påskägg, så är det åter dags att hugga tag i vardagen. Men lite ”slitna” är vi allt, som ni ser.

Idag ser det annars ut som om vi kommer få en lika fin dag som vi hade innan det kom snö och ställde till det igen. Och eftersom jag är helt ledig idag, så kommer vi nog allt passa på att ta oss ut i skogen på en långpromenad.

Ha det så bra allihop och på återhörande!