Bara att hugga in i saffransdegen alltså! Efter att ha granskat resultatet, är det bara att inse att vi i år får äta lussekatter som ser ut som Barba-figurer! Vet inte vad som gick fel, men degen flöt liksom ut på något konstigt vis, trots både Kesella och en skvätt Smirnoff i den (eller kanske just därför!).Snön föll som sagt över oss, på både gott och ont för hundarna. Induz blev överlycklig när vi kom ut mitt på dagen, hoppade runt, skällde och var allmänt glad. Han var även tvungen att göra noggranna undersökningar av allt som doftade där under sön. Och man ser inte på bilden hur mycket det blåste, men det var fruktansvärt kallt i nordvindarna.
För Diezels ben var det INTE bra med snö! Han blir ju som en liten känguru när det är vitt på marken. Under alla promenaderna försökte jag verkligen hålla honom i kort koppel så att han inte skulle kunna hoppa runt. Men vad hjälpte det?! Hade just böjt mig ner för att ta upp ”något” som Diezel lämnat efter sig, när jag ser i ögonvrån att det bakom mig, är en svart och brun ”sak” som studsar runt i snön som en liten galning. Neeeej, skriker jag, vilket resulterar i att Diezel tycker att det är dags att göra några lektecken mot människan i stället, så att hon blir lite gladare. Aj, aj, aj säger jag, inte bra för benet! Stackars Diezel, han ville ju bara leka!
Men, men, han är inte så långsint den hunden, efter någon minut så var han glad igen.
Onsdagmorgon och ett ännu värre uppvaknande, det var rena snöstormen ute! Men jag blev riktigt överraskad kan jag säga, för gångvägar och trottoarer var redan plogande tio i sex på morgonen! Det är man inte van vid! Så det var absolut inga problem att ta sig fram, jag hade i och för sig tagit på dubbarna på skorna och det var ganska skönt att kunna trava på utan att ens behöva tänka på någon halka. En perfekt dag för kakbak! Så efter ett par timmar var det fullt av knäckflarn och kolasnitt i hela köket, som så fort de svalnat åkte in i frysen.Riktigt väl påpälsad blev det sedan en promenad med hundarna igen, Induz och jag gick en längre tur i snön när vi ändå var ute. Lilla Diezel fick gå en kortare runda. Och efter gårdagens ”rodeo” med Diezel i skogen, så insåg jag ju att jag måste hitta på några nya inomhus övningar med hundarna. Diezel är ganska uttråkad nu, det ser man på honom. Så när vi kom in, tog jag fram den utrustning jag hade tänkt och använda.
Hundarna är i vanliga fall helt suveräna på att plocka ur varenda leksak som ligger i denna korg, så varför inte lära dem att lägga tillbaka saker i den också!? Ni andra kanske alltid håller på så med era hundar, men för de här två var det en helt ny upplevelse. Och ni kan kanske tänka er att det inte var lätt att ”förklara” för de två hundarna, att de bara skulle släppa den sak de har i munnen, ner i korgen. I vanliga fall, har de ju under alla år, fått massor av beröm för att de lämnat saker i händerna på människor! Efter en stund var jag nära att ge upp, jag måste vara TOTALT inkompetent när det gäller att få hundarna att förstå vad jag vill att de ska göra tänkte jag.Började med Induz. Han tyckte att allt var jätte konstigt!
Och när inte Induz förstår vad han skall göra, så blir han irriterad! Eller lite stressad och gör en massa saker på en gång. Och nu ville jag ju att han skulle släppa leksaken i korgen! Oj så skumt det var! Men efter lite lock och pock med godis och en massa uppmuntran, så hamnade leksakerna där det var tänkt att de skulle vara. Nu gäller det väl "bara" att försöka få honom att förstå kommandot ”korgen” också!
Sedan var det Diezels tur. Han startade med att ta sig en ordentlig titt i leksakskorgen.
Och här kan man ju verkligen säga att ”hålla fast” övningarna har gett ett riktigt gott resultat, för här hade vi hunden som definitivt INTE tänkte släppa några leksaker. Och absolut inte i korgen!Så Diezel höll i…
…och höll i…
…och höll i!
Jag lockade med burkmat och allt vad jag kom på. Men tror ni att han släppte!? Nej!!! Jo, när jag höll fram handen, men inte annars! Lilla Diezel! Men efter en stund, när jag hade lyckats övertala honom ordentligt, att det var BRA att han bara släppte saken. DÅ började det gå upp ett ljus för Diezel.
Men vi kommer få jobba en del med denna övning, det förstår jag ju! Jag vill få dem att lägga sakerna i korgen på ett kommando och vi har nog en bit kvar där. Men efter detta så försvann två hundar in till sovrummet och jag såg inte skymten av dem förrän det var dags för nästa promenad.I onsdags kväll gjorde Induz ett riktigt ”fynd” under kvällspromenaden. Helt plötsligt står han där, nosar i snön och viftar med svansen! Jag ser ju på honom att han har hittat något och inser att det är en nyckelknippa med dörr nycklar och låsbricka mm. Jaha ja, tänker jag, nu blir det lite pyssel här. Så igår morse, satte jag upp en lapp i skogen om upphittade nycklar! Men jag trodde väl kanske inte att det skulle ge så mycket. Satt precis och pratade med polisen i telefonen, när min mobil ringer! En kvinna hade sett min lapp i skogsparken och blev överlycklig, eftersom det visade sig vara hennes nycklar som hon tappat kvällen innan. Så nu står det en flaska rosévin här på bordet, men egentligen är det ju Induz som skall ha allt beröm. För tänk vilken nytta man kan ha av en hund som lärt sig att det är bra att hitta saker! Nycklarna syntes absolut inte under all snö och hade kunnat försvinna ordentligt om plogbilen hunnit förbi där före Induz. Ibland får man bli riktigt stolt över sin hund! Och det var ju kul att kunna ge någon en hjälpande ”tass”!
Diezels senfäste gillade definitivt inte att han hoppade runt som ”Tigger” i sagan om Nalle Puh. Så nu kan vi nog stryka utställningen i Älvsjö i december. Funderar på hur/om jag ska kunna få ett veterinärintyg för benet, det är ju ganska länge sedan han gjorde illa sig, så det går kanske inte. Men visst skulle det vara bra att kunna få tillbaka lite av de 320 kr som det kostade i anmälningsavgift. För vi får nog summera året för Diezels del och inse att det bara blev en utställning i veteranklass, men då slog han ju till ordentligt, med CK, BIR-veteran och Best In Show veteran!!! Vi får se längre fram om det blir någon mer utställning över huvudtaget, kanske - kanske inte.Måste bara avsluta med att skriva att jag aldrig upphör att förvåna mig över dessa hundars inlärningskapacitet! Vi har nu kört ”lägga leksaken i korgen” övningen tre gånger och jag tror banne, mig att hundarna börjar förstå vad de skall göra! Diezel släpper gladeligen leksaken nu, dock missar han väl korgen ibland :-) Likaså Induz, där behöver jag bara påminna honom genom att peka lite mot korgen. Hundar ÄR otroliga när det gäller att ta in vad det är man vill att de ska göra!!!
Har just kommit hem efter att ha träffat min numera, före detta kollega ute vid Tyresta och tagit en fika vid kaféet. Alltid lika trevligt! Idag är det 4:e dagen det snöar här, -8 grader visade termometern i morse. Dock känns det inte alls lika kallt som det gjorde häromdagen när det var -1 och halv storm. Men vitt och fint är det nu och bra mycket ljusare blir det med all snö. Och faktiskt så visade sig solen en liten stund här.
Det blev ett långt inlägg det här, och OM det är någon som orkat läsa ända ned hit, så vill vi nu passa på att önska Er som tittar in här;
~ En riktigt trevlig och mysig 1:a advent! ~
