Nu har han bott här i två månader lille Nemuz och jag måste säga att han är en väldigt okomplicerad hund i mina ögon. I alla fall hittills! Jag gick ju här och var lite spänd på hur allt skulle fungera innan han kom hit, men det är väl egentligen ingenting som varit problem, mer än att han är väldigt pigg på att bita sönder och äta upp grejor. Men man kan lämna honom helt ensam hemma utan några problem, han gillar att åka i bilen och somnar ganska fort, han är nu rumsren, klippa klorna går bra och han sover hela nätterna. Och eftersom jag tycker att miljöträningen är jätte viktig, så är han med på många olika ställen, får träffa många olika människor och undersöka allt han vill. Ibland är Diezel med och ibland är det bara Nemuz. Än så länge, har vi inte träffat på någonting som han inte velat gå fram till, utan han är precis så som jag tycker en rottweiler ska vara, nyfiken, stabil, öppen och social. Ja, han verkar suga upp allt man gör med honom för tillfället! Har under några dagar hållit på att lära honom vad jag menar med ordet ”sitt” och att han då även skall sätta sig bredvid mig på vänster sida (OM vi ska tävla), och jag tror nästan att han fattat det redan! För där sitter han nu och tittar upp mot mig med förväntansfull blick, för vart är godisen!!!
Igår hände det dock en sak som Nemuz inte visat någonting av tidigare. Vi träffade på två barn och deras pappa här utanför. Pappan var han hur glad som helst i när han skulle hälsa på, men inte på barnen! Jag tror att dessa barn är rädda för hundar och jag vet inte om han kan känna det. Men barnen är väldigt osäkra i hela sitt kroppsspråk på hur de ska bete sig mot hunden, trots att nu deras pappa försökte säga åt dem att vara lugna och inte rycka bort händerna så fort Nemuz ville nosa på dem. Men Nemuz smög fram med sänkt huvud emot dem och såg väldigt fundersam ut. Ja, han såg ut som om han inte visste vad han skulle göra riktigt. I vanliga fall älskar han ju allt vad barn heter, så jag blev faktiskt lite förvånad. Men visst, jag vet ju att dessa ”skrumliga” perioder troligen kommer under uppväxten och det kanske är läge för det nu då, men så brukar det kunna vara, ena dagen hur modig som helst, och nästa dag kan tex soptunnor var jätte farliga, så jag är beredd! För tänk så mycket som händer med en hundvalp på kort tid, både kroppsligt och inne i deras små huvuden. Här kommer några bilder på Nemuz, hur han vuxit under 10 veckor.
7 veckor
12 veckor
17 veckor
Annars så är det ju semester och jag hade planerat att bara ta det lugnt, läsa min bok och slappa i största allmänhet. Än så länge har jag inte hunnit öppna boken! Det är full fart här och många saker som skall hinnas med. I tisdags kom Evy, Nina och bullmastiffgänget hit. Vi var i ”gropen” och fotade lite, pratade och fikade. Tack för en trevlig dag! Här är några bilder på de ibland ganska vilda ”bullarna”. Börjar med ”mamma” Lotta.
Sedan hennes bror Indy, där man till och med kände marken vibrera när han kom springande :-) Han är en gigantisk hund i mina ögon! Men SÅ snygg!
Sedan har vi Lottas valpar som nu är 6,5 månad. Börjar med Berta.
Och här har vi Majken, som var Nemuz favorit.
För Nemuz var givetvis med, det är nyttigt att träffa olika hundar. Och det var lite intressant att se hur han ”läser” av dem. Han hälsade ganska så försiktigt på Berta, som inte är en hund som kastar sig fram på allt och alla. Majken däremot, som är lite vildare, skulle han leka med på direkten. Den stora Indy, var han väldigt undergiven emot och i mötet med Lotta, intog han en ganska avvaktande hållning. Det är intressant att studera dem i olika möten. Men jag kan ju berätta att igår, när eurasierhanen som bor här gick förbi och liksom ”snarkade” åt Nemuz, då åkte både ragg och svans rakt upp på honom. Så jag börjar nästan ana att vi kommer få diskutera en del i framtiden han och jag, om hur man skall uppföra sig när man möter lite spänniga hanhundar.
En kväll var vi inne på Söder och promenerade med båda hundarna. Vi gick en promenad inne i den lummiga Tantolunden innan vi tog oss vidare till Skinnarviksberget och Söder Mälarstrand för att beskåda solnedgången. För är det någonstans i Stockholm man ska se solen gå ned, så är det där! Visst är det fint att se den sjunka ned över Kungsholmen och Norr Mälarstrand!
En eftermiddag var Nemuz och jag till Visättra och träffade Magdalena och Daisy. Ja, vi är ju tvungna att träna lite inför kommande utställning eftersom Nemuz nu tycker att det är onödigt att ha mer än en tass i marken samtidigt. Men det gick riktigt bra, efter att han fladdrat runt och jagat Daisy där ute på ängarna först.
Och jagat blåa elefanter!
Väl hemma, blev det kvällsfika med nyplockade hallon, som Robban hade med sig hem. Oj så gott det var! Det är något speciellt med skogshallon! De räckte till och med så att det blev hallon till frukost dagen efter också.
Nu när Nemuz blivit lite äldre, så märker man att sovstunderna blir kortare och kortare. En dag hade han väldigt tråkigt här tyckte han själv, matte satt och skrev och Diezel sov. Så för att få lite uppmärksamhet och något att göra, så gick han fram till Diezel och krafsade försiktigt på hans huvud, han är för söt den lilla rackarungen!
Och givetvis reagerade Diezel! Först flyttade han på sig och bad valpen fara dit pepparn växer!
Men sedan tyckte väl han också att det kunde vara kul och ”munfäktas” lite med Nemuz.
Och det kan ju nästan se ut som om de små ”änglarna” håller på att äta upp varandra, trots att det bara är på lek. Eller i lite uppfostringssyfte från Diezels håll då. Starkare i sin mun har Nemuz också blivit. Upptäckte häromdagen att Diezel hade ett sår på halsen. Vid en närmare kontroll, så såg han väl ut som en nåldyna i det lite lösare halsskinnet och det kan vi nog skylla på valpen. Så nu klippte jag bort en del päls där och tvättade lite, det skulle ju inte vara kul om det sprider sig och blir typ ett fukteksem i värmen, det vill vi helst slippa. Så nu får vi hoppas att i alla fall lite päls hinner växa ut innan det är dags för utställning.
Själv fick jag en trevlig överraskning med posten igår, ett pris i form av en whiskyresa med Mackmyra whisky. Skickade in en bild till deras midsommartävling och här kom resultatet! Så nu måste jag försöka ”ragga” upp någon/några som skulle kunna tänka sig att vara hundvakt en dag åt de två vilda rottweilerhanarna under hösten. Skickar en liten ”blink”, ”blink” mot Visättra och ser om jag får något napp :-) GRATTIS på namnsdagen också Magdalena!
Nu är det fredag igen och vi får se hurdant väder det blir till kvällen, kanske läge för en middag ute vid havet. Just nu känns det väl lite avlägset måste jag säga, efter en morgonpromenad i ösregn och åska! Men man vaknade i alla fall!
Ha nu en trevlig sommarhelg, ni som tittar in till oss!
